Igår vaknade jag upp med halvt strålande humör och såg fram emot att jobba på bankett. Jag vet inte varför riktigt men när jag kom hem sen var jag på världens sämsta humör. Två jävla idioter trackade mig konstant igår på jobbet om mitt kärleksliv. Fyfan vad sinne jag fick! Det jag hatar med Norge är att landet verkligen ger alla, och då menar jag alla en chans. Tyvärr är det mer negativt än positivt då personer som varken kan bra engelska eller norska får jobb osv. Pisshumöret har hållit i sig och idag vill jag helst bara krypa ner under täcket och ligga där hela dagen och inte gå ut. Jobbigt värre att jag senare måste ge mig ut i snöfallet och kylan för att ta två olika tåg :/